Inledningsanförande av Ihor Poshyvailo, chef för Maidanmuseet i Ukraina – Erfarenheter från brinnande krig av skyddet av kulturarv
Onsdagen 2 november samlades ett 140-tal representanter för en mängd olika myndigheter och organisationer i Sverige för att ta del av ett digitalt seminarium om skyddet av kulturarv vid krig. Arrangörer av seminariet var Cultural Heritage without Borders Sverige och Sveriges Hembygdsförbund.
Bakgrunden till seminariet är kriget i Ukraina i vilket kulturarvet är ett utpekat mål för den ryska krigföringen. Krigets lagar följs inte av ryssarna. Men bakgrunden är också att säkerhetssituationen i Sverige är långsiktigt påverkad. Vi behöver därför alla, och på alla nivåer i det svenska samhället, börja tänka på ett annat sätt och förbereda oss därefter. Och vi behöver fortsätta visa engagemang och stöd för Ukrainas folk och kulturarv!
Dagen inleddes av Ihor Poshyvailo. Han berättade om vad som händer med landets kulturarv sedan Rysslands invasion 24 februari 2022. Den svåra situationen i Ukraina blev direkt uppenbar då Ihor inledde sin presentation med att förvarna om sin instabila internetuppkoppling, något som blivit det nya normala sen krigets början. Just denna dag har vi tur, och han kan genomföra seminariet utan att förlora täckningen. Ihor är chef för Maidanmuseet, ett museum i Kiev som framför allt skildrar the Revolution of Dignity, som ägde i Ukraina 2013–2014. Revolutionen var ett viktigt steg mot demokrati och bort från ryskt inflytande. Museet är idag en viktig symbol för minnet av revolutionen, invånarnas frihet och deras rättigheter – och ett sätt att bygga framtiden. Det är också en av Putins måltavlor.
Sedan krigets början har institutioner, monument och byggnader av kulturhistoriskt värde varit utsatta för betydande förstörelse. Utöver den skada som uppstår indirekt när militära, och inte sällan civila, mål attackeras, är även kulturhistoriska artefakter i sig ett mål. Enligt Ihor är Ukrainas kultur och dess symboler något som Putin aktivt riktar in sig på att förstöra eller att plundra/föra ut föremål av landet. Han nämner kyrkor, bibliotek, museer och inte minst teatern i Mariupol, som fallit offer för Rysslands attacker.
Men förstörelsen tillåts inte ske ohejdat. Från såväl aktivister som nationella och internationella organisationer bedrivs ett pågående arbete för att skydda och bevara kulturarvet. En viktig aktör är HERI, The Heritage Emergency Response Initiative, som grundades av ukrainska experter från museivärlden. Organisationens syfte är att skydda kulturarv i kristider och främja återuppbyggnaden i fredstid. HERI samarbetar med UNESCO, ICOM och ICCROM i sin strävan. Ihor är en av grundarna och väl insatt i de insatser som görs för att skydda kulturarvet i Ukraina. Han lyfter fram att volontärer gör många viktiga insatser. De hjälper till på de sätt de kan, till exempel genom att bygga upp det som förstörts, gömma känsliga föremål och bidra ekonomiskt. Men det krävs mer för att förhindra att kulturskatter går förlorade. Förstörelsen och bortförandet av föremål dokumenteras för att senare användas vid anmälan om krigsbrott.
Ihor räknar upp ett antal åtgärder som behövs för att skydda kulturarvet. Bland annat behöver nödvändig infrastruktur, handledningar/riktlinjer och nätverk etableras, för att kunna reagera snabbt när det krävs. Det behövs dokumentation av kulturavet, förberedelser för att minimera skadorna och det behövs kunskap om och beredskap för att kunna återställa det som skadats. Det är inga enkla åtgärder och därför krävs det samarbete på nationell och internationell nivå. Vad gäller politiken och militären i Ukraina har de vartefter blivit alltmer medvetna om att just kulturarvet faktiskt är ett mål för angreppen och börjat agera.
Sedan krigets början har kollegor inom kulturvärlden från olika länder hört av sig och frågat hur de kan hjälpa, berättar Ihor. Till en början, när han fick frågan, visste han inte vad han skulle svara. Nu har de tagit fram en plan, med konkreta insatser på kort, mellanlång och lång sikt. Utifrån prioriteringarna i krisplanen finns det möjligheter för engagerade aktörer utanför Ukraina att bidra till skyddet av kulturarvet, där det gör som störst skillnad. Redan idag finns många exempel på hur internationella organisationer bistått dem som kämpar för kulturarvets bevarande i Ukraina. Ihor visar en lista med åtgärder som man fått stöd utifrån för att genomföra.
Efter passet om Ukrainas krigsutsatta kulturarv genomfördes ett block där nationella myndigheter och organisationer talade om vad som har gjorts, bör och kan göras för kulturarvet i Sverige vid krig och kris. Seminariet spelades in, uppdelat på två filmer.
- Ta del av filmerna på Sveriges Hembygds YouTube-kanal (youtube.com)
CHwB vill främja stödet till Ukraina och uppmuntrar den som har förslag på insatser att höra av sig. Genom att förmedla bidrag och kontakter vill CHwB möjliggöra projekt som bidrar till skyddet av kulturarv i Ukraina.
